martina ♥

Det gick bra, ända fram tills då hästen fick damp.

På allvar.

Rådamp.

Vi hoppade & dom första 4 gångerna (eller nåt sånt) så gick det jättebra, han var jättefin och allt sånt..

Men sen femte gången, DÅ JÄDRAR blev det fart på pållen!

Han bockade, jag åkte fram för jag var absolut inte beredd på det, sen försökte jag ju komma tillbaka igen, men han lixom skakar på huvet, så det var helt omöjligt. Sen kollar jag upp, då ser jag att han är påväg rakt in i läktaren! Jag får lite panik och tänker, vad som helst är bättre än att åka in med huvet före i läktaren.

Så jag lutar mig åt sidan, han bockar igen och jag gör en kullerbytta ner på marken. Sen när jag fattar vad som har hänt, så tittar jag upp, så ser jag min mamma stå och kolla jätteoroligt på mig, hahaha.

Sen vänder jag mig om på sidan och ser Bamse (hästen) gallopera/bocka iväg. Haha. Så jag ställer mig upp och börjar skratta. Fråga mig inte varför, jag skrattar ALLTID när jag trillar av.

Ridläraren säger att jag är helt vit i ansiktet, så jag måste gå omkring med henne under armen och andas (som om jag inte skulle andas) för att se om jag skulle svimma. Hon frågar om jag är yr. Jag säger nej. Fast egentligen så snurrar typ hela världen, men skitsamma.... Hon frågar om jag bara är pyttelite yr? För isåfall så skulle jag inte rida mer. Jag säger nej. Världen fortsätter att snurra.

Sen får jag stå och se på när alla andra hoppar, och när dom är klara så ska jag få hoppa själv, igen.

Vad händer inte då?

Han gör samma sak igen!

Fast jag åker inte av. Blir bara förbannad. 
Så skulle jag bara trava FÖRBI hindret en gång för att visa vem som bestämmer, för jag fick inte hoppa.

Då gör han ju fan SAMMA SAK EN GÅNG TILL!

Sikken jävla häst jävel. Haha.

Roligast av allt är att efteråt så säger ridläraren:

hahahahahaha.

DÅ gjorde det inte alls ont någonstans,  när jag åkte av,

men NU gör det så förbannat ont i ryggen och i nacken.

Dessutom så har jag bihåleinflammation och en förkyldning som ÄRLIGT TALAT håller på att kväva mig. Det sitter något i halsen så jag kan nästan inte andas. Jag är seriös.

Så nu är jag hemma och har sällskap av franskaboken och matteboken. Trevligt trevligt. Egentligen så kan jag inte tänka.

Hela världen snurrar fortfarande. Sålänge jag inte spyr så är jag glad.

här har ni honom, damphästen himself.