martina ♥

Jag har blivit en dalmatin. En vit med röda prickar. Så går det när Martina solar, mina ben är helt knallröda på framsidan, rödprickiga på sidan och vita på baksidan. Mycket snyggt. Till det har vi mina skrikvita armar, min röda näsa, mina röda kinder, men resten av ansiktet är kritvitt eller rödprickigt. Alltså jag blir GALEN på mitt pigment! Jag menar, jag har inte ens SOLAT (förutom den kvarten i morse)! Jag bara blir så av mig själv, om jag är ute när det är soligt. Mitt största problem just nu är att försöka bli jämnröd iallafall, för baksidan av mina ben är fortfarande bleka som en vampyr. Vilka ilandsproblem! Äach, jag ska inte klaga, har precis ätit mormors lasagne, snart blir det cheesecake med jordgubbbar, och efter det ska jag dejta chipspåsen, mitt livs kärlek <3 Livet är allt trevligt ibland, även om man råkar vara en dalmatin för tillfället. Nu ska jag ta mig en siesta (okej, kanske inte) före cheesecaken, måste äta tills jag spyr (okej, kanske inte) för det är så underbart gooooooooooottttttttt. Jag ursäktar för att min humor är den sämsta, men det är för att nuförtiden skriver jag alltid när jag är pigg. Annars brukar jag oftast kvälls/nattblogga, och då är jag trött, och då får jag den sjukaste humon på denna jord. Får väl se till att blogga inatt eller nåt. Fram tills dess så får ni klara er utan mig (även om det är svårt, jag vet). Pussheeeeej! (lite fjorrevarning på det) (haha, fjorre) (fjorrefjorrefjorr!) (gud så kul ord) (nej, nu drar jag) (hejdååååååå!)