TÖNTVARNING
Vi lyssnar på Masqerade från Phantom of the Opera (musikalen jag & mamma såg i London).
Helt plötsligt börjar mamma dansa världens oseriösaste maskerad-dans.
Jag: Men ååååh, sluuuuuta! Du är så töntig!
Mamma: *fortsätter dansa*
Jag: ÅÅH jag kan inte SE på detta!!! Måste härifrån! Du är så töntiiiiig!
Mamma: UUULF?!?!? Det är bäst att du inte kommer hit! Det är TÖNTVARNING!
Jag: Men SNÄLLA!
Mamma: UUULF, nu går tönten upp för trappan!
Jag: MEN ÅÅÅH, HÅLL TYYYYST, DET ÄR DU SOM ÄR EN TÖNT!
Pappa: Åh, var är tönten? Jag vill se henne!!!
Jag: HON ÄR I SOFFAN! KOLLA!! HON ÄR I SOFFAN!
Mamma: Nej kolla, hon är där uppe!
Jag: NEEJ SA JAG, I SOFFAAAAN!!!!
Pappa: Nämen kolla, där var hon ju! (kollar upp på mig)
Jag: ÅÅÅÅH, JAG KLARAR INTE AV ATT LEVA I DENNA TÖNTIGA FAMILJEN, NU GÅR JAG!
Såhär normala är vi en torsdagskväll som denna.
Kommentarer
Trackback
