just my luck..

HEEEEEEEEEEJ SVEJS I PÄRONSKOGEN!
(finns det päron i skogen?)
Idag tänker jag inte gå igenom hela min dag som jag har gjort de förra dagarna, för jag menar, hur spännande kan det vara ?
Eller? Är det spännande? Isåfall får jag väl skriva det dådå :):)
HHÖHÖHÖHÖ.
Ja.
Efter skolan idag så skulle jag & Janina gå på bio. Men, guldfiskminne som vi har, glömmer vi av tiden. Så vi kommer inrusande till Bergakungen 7 minuter försent, och då får vi inte köpa biljetterna.
SKIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIT,
men det gjorde inget alls, för vi köpte dricka & godis, fixade popcorn och oskskruvar (haha) och kollade på film hemma hon henne istället. Kalasbra! Och herregud, hela deras lägenhet är typ ett filmparadis, dom har typ alla filmer i världen!?!??!?!?! 3 rum med massssssooooor av filmer i! Godeligud vad bra.
Och så fixade hon mina naglar, hon är så GALET bra på det så jag tror jag döööööör lite. (Okej, det är lite fjortisvarning på det, men ärligt, JAG DÖR FAKTISKT LITE). Jag vill också vara bra på att måla? Buhu. hu. hu. MEEEEEEEEN vadtusan, jag är ju bra på andra saker..... som att..... glömma bort vitiga saker!
Seriöst, idag slog min blondhet in totalt, lyssna bara :
Janina: Hur ska vi göra med bion i eftermiddag? Ska jag köpa biljetter o så ses vi där eller ska jag vänta på dig?
Jag: Nej det spelar ingen roll, du får göra som du vill!
Janina: Ah, men då väntar jag nog.. 16.20, kom ihåg det!
Jag: Klart!
*jag , hedda & sara går till gympahallen"
2 minuter senare....
Jag (till hedda): Jag känner på mig att det var något jag skulle göra i eftermiddag, men jag kan bara inte komma på vad det var!
Hedvig: ....... Martina.........
HEHEHEHEHEHEHEH ojdå.
Samma sak var det med denna helgen, på morgonen sa mamma & pappa att vi skulle åka till orust över helgen, men det hade jag ju såklart glömt några sekunder senare. Så jag sa till typ 5 pers att vi kunde träffas. Och sen när jag kommer hem på kvällen så säger mamma
Mamma: Martina, du har väl inte glömt att vi ska åka till orust över helgen?
Jag: ........ fuck.
Haha, det händer såhär heeeela tiden,
en gång så hade vi en lapp som vi skulle lämna in. Alla gick och hämtade den i sina skåp, jag också. Men jag blev kvar sist ute i korridåren, och när jag stog där framför skåpet så KUNDE JAG BARA INTE KOMMA PÅ VAD DET VAR JAG SKULLE HÄMTA, så jag gick tillbaka utan lapp... Och när jag kom in i klassrummet så sa läraren "Martina, var är din lapp?" och då kopplade min hjärna, haha. "AHAAAAAAAAAaaaaaa.... juste!" .
GUD, det måste verkligen vara något fel på mig. Jag kan sätta en diagnos.
Kroniskt guldfiskminne. Passar mig perfekt alltså!
Och så borde jag gå omkring med en stor skylt i pannan, "Blondie" . Så att folk inte blir så överraskade när jag fattar ett skämt 5 minuter efter det har blivit berättat, och börjar gapflabba på ställen som
1. mitt i ett prov
2. på bussen
3. när jag duschar
4. när någon annan pratar om något dödsallvarligt
ja, det händer mig hela tiden.
MEN ÄSCH, DET ÄR JU KUL ATT VARA GALEN.
vaddå, detta är ju normalt? ...

Kommentarer

Designen är gjord gratis utav Designbloggar.com



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
martina ♥